Berit Hård och Odd Molly-maffian

När alldeles för många böcker blir näee är Unni Drougge ett hyfsat säkert kort. Visst, hon tar i, hon tar i så förbaskat MEN spricker aldrig (eller sällan).  I Förkunnaren möter Berit Hård en jobbcoach som tillhör ”Odd Molly-maffian”. 

Men Berit Hård vägrar gå på ”kramkurs”  på arbetsförmedlingen och mötet slutar med att hon mosar "Odd Molly".  Berit är ju för tusan en vuxen individ som lärde sig gå för länge sedan. (Och det där känner jag igen, för jag har också gått på en sådan där kurs).  
Berit Hård är för mycket av allt och det är det som gör henne till den hon är. Unni Drougge fläskar på och i nio fall av tio är det godkänt för den käring jag är - även om jag till och från sätter i halsen. Lutherska badet är en fis i vinden om än mycket bra och rolig och liksom trevligare i jämförelse med Bluffen och Förkunnaren.

Axelvärmaren och DROPS. Bilderna luras, jag har varit med om det förut, en kofta som korvade sig men inte på DROPS-bilden. Och jag har hört andra säga detsamma om DROPS. De är helt enkelt inte riktigt pålitliga. 

Varför står tjejen och håller i framkanterna? Jo för att hon drar ut dom så att det ska se bättre ut. Om jag drar av bara tusan ser det också bättre ut...

Ringsegårdsstranden är jippi för Mika och även för mig om än jag inte studsar runt som en tok utan cyklar i maklig takt. 

Så där en 150 meter från stranden ligger det en kåk man skulle kunna husera i. Utgångspriset är bara 4,5 mille, peanuts!

Bränna fettceller i takt med stickningen och egna bijouterier

Tänk om man kunde bränna fettceller i takt med stickandet eller bloggandet, jag menar det är ju en jädrans fart på fingrarna. Någon sa att det finns ett slags konstant mellangärdesmått som inte bör överstigas för då blir trycket på hjärta och lungor för stort och det är ju inte bra. Och det verkar ju dessutom rimligt. Spensliga karlar med stora ölmagar har man ju sett några stycken av och förstått att de lever farligt med sitt omfång som förstås också belastar blodomlopp och dess syresättning. Jag menar, det räcker med att vara stor om magen för att det ska vara farligt för hälsan. 

bildens webb-plats

Så det var med stor vånda jag tog fram måttbandet och lovade mig själv att inte dra in och lura mig själv. Var det 80 cm som var en övre gräns? I såna fall ligger jag på plus med god marginal. Näe, det kan väl ändå inte stämma. Måste ta reda på vad jag ska ligga på innan jag överväger att sluta äta semlor.  

Mulliga tanter kan väl vara rart, men om jag måste välja är jag hellre en mager skata - om nu det är alternativen. Men då är det ju bara morötter som gäller och inget annat - VE OCH FASA!

Berit Hård (kåta Berit) är stor och mullig och klär sig i ormskinn för att framhäva överflödet. Det finns ju män som föredrar valkar framför benrangel.  BLUFFEN av Unni Drougge som jag lyssnar på som talbok innehåller 13 CD-skivor och nu har jag bara en kvar. Det har tagit sin tid för språket är svulstigt och innehållet så skruvat att man liksom måste hämta luft mellan skivorna. 

Att hon i fetstil måste deklarera att personer, platser och händelser endast är inkluderade för att skapa realism i historien förstår jag mer än väl. Men frågan är om hon inte är lite ”djävulsk” även där.  Bland romanfigurerna förutom Berit Hård, reporter, finns även Leif GW Persson, Jan Guillou, Unni Drougge själv, Dragan i Droskan, Lucifer Pytonorm och några till.

I min kortvariga karriär som nyhetsreporter på TV 4 hann jag med att intervjua Leif GW Persson i något sammanhang. Unni Drougges sätt att i alla fall till viss del beskriva honom känner jag igen, utan att för den skull tala om i vad (fniss) – men tänk nu inte svulstigt, för jag är ingen Berit Hård. 

Lotta, bästa granne och kompis, drog ut mig på en second hand-repa igår. Jag kom hem med två böcker och garn på vävkoner som jag tror kan brodera med.

10 riksdaler

10 riksdaler

Mycket för pengarna!

I somras köpte jag några spännen på Loppis. Spännen som en gång i tiden suttit på skärp. Jag har gått och kikat på dom ett tag och funderar på vad jag ska göra med dom. Och så fick jag en idé!

Lineagarn från Ullcentrum 

Lätt som en plätt! Lägg upp ca 10 maskor på strumpstickor modell tunnare och sticka slätstickning så lång du vill ha den, den korvar till sig vartefter.

Oj vad det blåser i träna idag

Det var faktiskt svårt att stå upprätt och enarmad som jag är höll jag på att ramla, men klarade mig tack vare ett järnstaket som jag kunde luta mig på. Oavsett storm eller inte skulle jag behöva en Srg. Esterhaus. Ni minns väl Spanarna på Hill Street.

Han var snyggast av dom alla, tyckte jag när det begav sig. Någon gång i början på 80-talet var det väl.  Jag har alltid varit svag för äldre män, eller var ska jag väl säga.

Detta med män får mig osöööökt att tänka på Unni Drougges BLUFFEN som jag nu lyssnar på, Katarina Ewerlöf är uppläsare. Lutherska badet var en lyssnarupplevelse. Bluffen är inte sämre. Och ibland när jag lyssnar tänker jag, hur vågar hon? Hur vågar hon beskriva tunga namn som Jan Guillo och G W Persson på det sätt hon gör, hur vågar hon parodiera och karikera andra ”kända personer” som hon gör. Jag tror hon hade roligt under skrivprocessen!

Berit Hård jobbar som reporter på en skvallerblaska. Hon är vulgär, tjock, kåt och cynisk. Hon bevakar bokmässan, inte för litteraturens skull utan för skriva om och plåta kändisar. Hon blir vittne till hur Jan Guillou blir utsatt för ett mordattentat, eller vad det nu kan vara.  Jag har några CD-skivor kvar att lyssna på och det ser jag med glädje fram emot.

Jag har inte läst några recenscioner av denna bok, men jag kan tänka mig att man se en avsevärd skillnad i kritiken från manliga resp. kvinnliga litteraturkritiker. 

Med mig hem från biblioteket hade jag också några "låta sig inspireras av"-böcker. Bland annat den här:

Och den är helt underbar och nu känns det som jag börjar koka inombords igen. Det kliar i fingrarna. Men det måste mogna så jag får lugna ner mig en gnutta.

Jag gick bara till tvättstugan.

En innerkudde som skulle kläs med tyg för att bli en stolsdyna...