17 mars 2014

Pladder

Nu ska jag pladdra! Varför det? Jo, för att jag gör allt för att undvika att fästa blicken på ljusa ytor, särskilt i köket. Varför? Jo, för att vår(vinter)ljuset avslöjar alldeles för mycket och jag vill inte, JAG VILL INTE!

Vill hellre sitta uppkrupen i soffhörnet och sticka, men risken finns att det börjar utvecklas rötter ur svanskotan. Nu är dessutom båda hörnen upptagna så det får bli datorstolen i stället.

Ljuset avslöjar också smutsiga rutor. Vardagsrumsfönstret är fullt med små fläckar från en kattnos och på utsidan ligger ett filter från höstens och vinterns stormar. Men det är för kallt för att putsa fönster. Det är kallt och varmt på samma gång beroende på var man befinner sig. 

I går cyklade jag längs Ätran där vinden inte nådde och jag svettades under mössan. Strax därefter möttes man av en kall vind rätt i nyllet.

Jag tänker på ena sonen som hänger i ett rep någonstans i huvudstaden och jobbar, men säkerhetsföreskrifterna är grundliga och jag oroar mig mest för att han ska frysa. 

Rope Access
Vill inte byta med honom! Och han vill inte byta med mig, inte ens om han fryser. Den andre sonen sprätter runt på Malta i bara mässingen, i alla fall när han inte är propert arbetsklädd.
Snacka om kontraster!

Nu ska jag tipsa om SVTs Öppna Arkiv, där hittar man en del smått och gott. http://www.oppetarkiv.se/  I helgen tittade jag på Operation Argus, en serie från 1966, en spionthriller i svartvitt, välgjord, spännande och med skådespelare som Ove Tjernberg, Catrin Westerlund, Christina Scollin, Torsten Wahlund, Frej Lindqvist, Stig Torstensson med flera.
Alla mycket unga och ibland svåra att känna igen. Halsduken gick i början av 60-talet, jag vet att den var riktigt ruskig och inte barntillåten varför jag stängdes ute från tv-rummet, det var nog samma sak med Operation Argus. Nu är jag stor nog att titta på båda och kudden har jag slängt, men det var inte så länge sedan. 
Jag gillar det där svartvita, det ger en annan känsla, som svartvita foton. En skärpa och en kontrast som kan bli ruggig värre när det är spännande. Dessutom är musiken helt ”äkta” vilket också ger en slags genuitet.

OBS! Jag är gammal nog att titta på produktioner från 60-talet men INTE tillräcklig gammal för att titta på pilsnerfilmer, Sickan Karlsson och Thor Modéen och dylikt.

Snart är bokslutsgranskningarna för regionen klara. Huvudet är fullt av siffror och övrig information. Miljarder i omlopp, flera tusen anställda, många verksamheter. 

Till hösten är det val. Inget vill fatta obekväma beslut den här tiden, det kan ju påverka valutgången. Sammanträden och träffar börjar glesna ut, men bara för att ersättas av andra. Det är tufft att vara politisk regionrevisor, men det är också förbaskat roligt! 

Ja, frågan är nu, ska jag sticka eller ska jag städa eller...
Vad säger du, Hamlet?

4 kommentarer:

  1. Åh, vad det är härligt med pladder!! Så pladdra på du. Jag "lyssnar"mer än gärna!!

    SvaraRadera
  2. Du är väldigt bra på att pladdra så du glömde säkert bort det där ja vad var det nudå....jag tror det finns också hemma hos mig, men jag stirrade envist ner i broderiet när blicken drogs åt fel håll! :-)))
    Anjo verkar blänga på dig där på bilden därför att han tycker att du pladdrar alldeles för mycket om mysdjuren i hörnen!
    Lev väl!

    SvaraRadera
  3. Här hos mig är det ingen ide att städa.Det går en stor gata utanför huset där jag bor så det blir jättemycket med damm från den. Men det är inte så mycket att göra åt det.
    Va gulliga dina gosedjur är där de ligger.
    Margit(maxelonia)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, ibland bor man så illa till. Här tar blåsten med sig salt och sand från havet, så man får putsa ganska ofta när det blåser mycket. Jag bor i en liten etta och har få fönster så det är egentligen inga problem. Ja, dom är så gulliga och jag vet då inte hur många bilder jag har på dom :-)
      Hälsar
      Eva

      Radera