15 december 2012

Kineser och Koltrastar

Det har blivit en del Henning Mankell för mig i höst/vinter. Jag gillar hans böcker, främst de rent skönlitterära. Men efter Kinesen får jag nog ta en paus även om Kennedys hjärna står på tur.



Det förfärliga som utspelar sig i dagens Hälsingland tar sin början redan i Kina under 1800-talets andra hälft liksom i de järnvägsbyggen som pågick i Nevadaöknen under samma tid. Att fattiga bönder kidnappades och under vidriga omständigheter forslades över haven från Kina för att slavarbeta pä dessa järnvägsbyggen var något nytt för mig. Att de kinesiska slavarna var de som stod allra längs ner på den hierarki som rådde på byggena var också något nytt. Kinesen är bra! Men Ibland tenderar Mankells romaner till att bli pedagogiska i överkant. Jag tänker när jag läser/lyssnar: Bäste Herr Mankell, vill jag veta allt det där om till exempel dagens Kina kan jag läsa en dokumentär skildring av landet. Men nu är det så Henning Mankell väljer att skriva. I hans romaner får man även lektioner i kulturhistoria och samhällskunskap.

I mitt bostadsområde växer några träd som på kala grenar bjuder koltrastarna på orange bär så här på vintern. 

Varje morgon delar jag också mitt äpple med några av dom. De sitter i gryningen och väntar. De gillar även småfåglarnas mat!

2 kommentarer:

  1. Tänk att nu kan jag säga att jag läst boken :-)) äntligen!

    och där sitter en av dina katter och tittar ut på fåglarna och "småmorrar och puttrar" som katter gör när de ser något gott!

    Ha en skön tredje advent!

    SvaraRadera
  2. Som vanligt en finfin katt-tavla!
    Det där med hundval är inte lätt. Spetsar (corgi, västgötaspets t.ex) är väldans skälliga! Inget för mig i alla fall. Taxar går hela tiden med nosen i backen och blir okontaktbara når det får upp spår. Inget val för mig. MEN jag har fallit lite lätt för en riktigt "råtthund", Dannsk/svensk gårdshund. Har träffat flera väldigt trevliga sådana. Mycket hund i lagom stor kropp. Men visst, det finns nog en del jakt i dem. För mig blir det en Whippet nästa gång! Också lagom stor, men som orkar hänga med mig på mina långa promenader. Italiensk vinthund (Gina)är ju den mindre varianten. Skulle kunna ha flera sådana, om de inte var så svåra att få rumsrena! Sen är det det där med kyla och ingen päls. Gina fryser om tassarna och får riktiga köldknölar när det är blött och kallt. Klart jobbigt med promenader på vintern. Men det går ju att bära en sån liten (väger 3,7 kg)och värma tassarna.
    Ha en fin tredje advent!

    SvaraRadera