Salta sillar och vågskum

I morse var havet mer hotfullt än vänligt. Vågorna hävde sig brutalt mot strand och sten och kastade upp skum mellan klitterna. 

By Bonnie Bruno

Det tyckte Mika var roligt och hon for runt som bara en vinthund kan göra och jagade de små runda skumbollarna.

Strax utanför gattet till hamnen kämpade ett lastfartyg för att ta sig fram till sin destination. Det såg inte ut att vara en liten trevlig söndagstur precis.

Mika for runt som en tok och jag blir så glad när jag ser henne rusa fram, göra lappkast och rusa tillbaka eller hit och dit och upp och ner. Vi är de salta sillarna, tänkte jag. Var är de andra? Vi ägde stranden, vi ägde strandängarna och vi njöt i fulla drag.

På vägen tillbaka mötte vi dock ett par andra salta sillar. Och när vi närmade oss det ödsliga badstugeområdet fick Mika syn på något och förvandlades till en vessla (storlek XXL). Under alla de hundratals stugorna huserar kaninerna. Men vesslan, modell jätte, insåg snart sin begränsning och hoppade glatt upp i bilen.

Hem till soffan! Hem till kaffet! Hem till datorn! Hem till stickningen!

- HEM LJUVA HEM -