8 november 2011

Tantbegreppet och lite bryderi


Vad är egentligen en tant?

Wikipedia definierar henne som en kvinna från 40 år och uppåt och illustrerar henne med denna bilden. Lite motsägelsefullt tycker jag nog det blir med illustrationen. Inte är väl hon nyss fyllda fyrtiotvå eller fyrtiofem.  Det var längesedan vill jag nog påstå!

Vem har då rätt att kalla sig tant?  Tanten på bilden ser ut som mammorna gjorde när jag ännu var ung och nästan okysst. 

De var präktiga, hade till vardags rejäla skor, kappan gick en bra bit nedanför knäna och hatten skyddade de permanentade lockarna mot regn och rusk.  Handväskan hängde precis som på bilden. I den låg det alltid en hel och ren näsduk, en portmonnä, en kam och kanske ett läppstift.

Det var inget märkvärdigt med att vara tant. Det var heller inget eftersträvansvärt utan något som man förr eller senare bara blev. Om man inte rymde fältet och drog all världens väg, för då kunde man skjuta upp den där ”förvandlingen”. Jag drog och levde loppan en tid, och det kan jag varmt rekommendera för alla oroliga själar som inte riktigt vill slå ner bopålarna i första svängen.

Åren går och nu när jag närmar mig sextio tänker jag att nu är jag nog ändå en riktig helylletant. Präktig, ja faktiskt hyfsat (och det trodde jag aldrig att jag skulle bli). De svåraste korsorden är bromsmedicin mot allmän glömska och åldersförvirring. Nål och tråd, stickor och garner fyller min dag och djuren är mitt sällskap. Och när klockan är strax efter åtta på kvällen kryper jag ner i bingen och försöker läsa några sidor ur en bok, men ögonen är så trötta, så trötta. Det känns sammantaget ganska tantigt, tycker jag nog.
Det är egentligen bara vedspisen som saknas! Men man har ju datorn och BRASAN. Och det sprakar så fint, men lukten av björkved får man liksom tänka sig, som WWW-tant.
Hur i helsefyr gör man när man broderar i konstsilke, hur gör man för att det ska bli snyggt. Jag har provat med att sy med hela garnet och att dela det, men det blir bara fel och trassligt och eländigt.
Jag har en hel drös med just konstsilke i 
de mest underbara färgerna, men hur tusan gör man?

2 kommentarer:

  1. Jag kämpar för rätten att få kalla mig tant som 28-åring! ;)

    SvaraRadera
  2. Visst känner du Annalena Thorbjörnsson?? Hon kan garanterat ge dej tips om konstsilket.

    SvaraRadera