Möss on mass och så det där med att vara människa

Här tänks det ett litet bord med lite smått och gott på ett torg i december. Men det tänks ganska mycket här till och från utan att det liksom blir något av det, så... I slutet av 90-talet sålde jag mina egna alster på torg och marknader, men det fick ett snöpligt slut på grund av sjukdom, men vanan har jag i alla fall!

Jag vill gärna kunna erbjuda det där lilla extra om det är möjligt, och det blir det ibland. Den här mössan är vacker. Loka-garn med inslag av effektgarn och det bidde så här.

Det underbara garnet som jag inte kommer ihåg namnet på blev också till slut en mössa. Den skulle jag inte ha något emot att behålla, men jag behöver inte fler mössor i lådan. Inte riktigt färdig, men nästan. Jag  får inte blomman att se ut som jag vill.

Stor-mössan stickade jag förra vintern och jag sörjer att den är alldeles för stor för mig, men repa upp? Nej!

Fråga: Vad är det att vara människa? 

Svar: Att vara människa är att känna sympati och vilja vårda och ta hand om varandra.

Direktören för Vårdföretagarna i Sverige menar att vi ska vara glada för att Carema, som till hälften ägs av amerikanska intressen, vill satsa i Sverige. Hon fortsätter: Det är en kamp om riskkapitalet idag, vi måste vara med. 

Men vårdverksamheten finns inte för att det är kul eller för att den är en marknad bland andra utan vårdverksamheterna finns för att människor behöver vård. 

Det vackraste ordet jag vet är SOLIDARITET!
Det fulaste ordet just nu är RISKKAPITALIST.

Vi gav dom vår pappa / SVT