22 juli 2013

Jag skrattar, jag gråter...

Jag skrattar och jag gråter och vemod och svårmod färgar mitt sinne. 
Jag lyssnar på P O Enquists senaste roman, Liknelseboken, en kärleksroman. Har man följt denne berättare genom sitt författarskap är det mycket som är bekant. Platser, människor och tankar känns igen, för att inte tala om språket som Enquist vässat ytterligare för denna fantastiska roman. Jag vågar dristar mig till att säga det senare trots att jag bara lyssnat på första CD-skivan.

Ett annat liv var en barndomsskildring/självbiografi, Liknelseboken är en levnadsberättelse om kärlek och lust i en man präglad av barndomens stränga och gammeldags gudstro. Nu står Enquist vid flodens strand och han förstår att flodens bortre strand finns inom räckhåll.

Jag njuter av vartenda ord och varje stavelse när författaren läser sin Liknelseboken, en kärleksroman.
SVT Foto: Sven-Åke-Visén

Tack, P O Enquist. 
Så många timmar du förgyllt mitt liv med ditt berättande!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar