9 september 2012
Suseån
Jag stickar lite på det ena och på det andra utan att det riktigt vill sig. Så är det ibland och ibland är nu och jag har inget flyt. Kan det bero på en ständigt molande värk i höften...
Hur som helst, ut måste man (som hundägare). Vi tog en tur till Suseån och en särskild bit av den som var mitt smultronställe i många år. Men naturen förändras, kunde jag konstatera.
Det hade vuxit igen på flera ställen. Jättebalsaminen har trängt undan annan växtlighet, alla björnbärsbuskarna till exempel.
Mika rullade sig i hästskit och luktar inte särskilt gott. I träsket kanske det huserar en Shrek. Det var nästan så jag ville slänga i henne...
Och även denna dag tänkte sig solen gå ner i havet!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Suseåns mynning brukar jag ofta åka till, skogen där är så härlig. Nu blir jag nyfiken på vart du hittar denna bro.
SvaraRaderaVilken härlig blå färg! Jag känner igen mig själv i att börja på något nytt som man sedan lägger undan för det känns inte kul just då/nu att sticka/brodera just det. "Det andra" känns mycket roligare. Jag har en del sådana projekt, men nu ska jag försöka (obs ordet försöka) bli präktiga pysselfarmor och avsluta några.....snart ;-))
SvaraRaderaFy attans vad Mika måste ha luktat! Går det att få bort på en dusch?
Att gå där i närheten av det där träsket en kväll skulle kännas kusligt. Tur du avslutar med en underbar strålande utsikt!
Nu ska jag knata iväg till jobbet.