Det mullrar och det storskvalar!

SMHI hade rätt, runt 8-tiden började det skvätta. Vi var regnvåta men inte genomblöta efter morgonens cykeltur. En halvtimme senare och vi hade varit just det senare.

Idag tror jag det årliga stadsloppet går av stapeln i Falkenberg, ett springlopp. Jag vet inte vilket som är bäst, att springa i ett regn som vräker ner i massor eller i 38 grader gassande sol.





Häromdagen däremot lät vi oss omslutas av Knobbesholmssjöns sommarljumma vatten. Inte en kotte (på två ben i närheten) bara vi och vattnet. 

Jag bor ett stenkast från havet men föredrar insjöar. Sötvattnet är så snällt och milt och inte behöver man duscha vare sig själv eller hunden när man kommer hem.

Men nu har himlen verkligen öppnat sig och inte mig emot. Luften behövde verkligen rensas för det har varit kvalmigt i några dagar.

Jag lyssnar på Kretsen av Veronica von Schenck, uppläsare Katarina Ewerlöf. Det är Veronika von Schencks andra roman om gärningsmannaprofileraren Althea Molin, men den första jag läser/lyssnar på. 

Jag har ännu inte kommit så långt men kan konstatera att den är lite småspännande utan att beröra mig särskilt mycket. Althea och hennes väninna Emelie är två unga storstadskvinnor som jag har lite svårt att identifiera mig med. Boken börjar med att en kollega till Emelie blir mördad på väg hem från sitt jobb som IT-tekniker på en av landets finaste banker. Den är i alla fall tillräckligt underhållande för att sitta och sticka till medan regnet skvalar och åskan mullrar. 

Och så måste jag bara visa en bild som någon la ut på Facebook häromdagen. Karin Thorell i Överkalix har fångat dessa knipungar på det som kanske är deras första flygtur i i världen.

Källa