Mr Bates alias Dr Brune och Mössmissar

Så är det åter dags för hematologen på Sahlgrenska. Frakturer lite här och där har försenat det årliga besöket. Det är likadant varje år, alltså jag menar känslan. Olust och lust blandas ihop till en konstig röra som jag har lite svårt att hantera. Det var där jag var på väg att försvinna men det var också där jag kom tillbaka. En långt ifrån enkel och smärtfri procedur.

Men jag får träffa Mr Bates alias Dr Brune eller tvärtom, för de är väldigt lika.  Kunde banne mig vara tvillingar!

Brendan Coyle

Gulliga, charmiga, och duktiga Mats Brune sa till mig ett par år efter transplantationen: Du får räkna med att du från och med nu bara är arbetsför till 50 procent. Jag blev irriterad, nästan arg, för jag trodde allt skulle bli som förut. Men han visste bättre än jag! 

Kanske är det därför mössorna är alldeles lagom stora projekt. Och kanske är det därför koftskrället bara ligger och "vilar". Men nu bråkar även mössorna. Jag får inte till det!

Nedre bården kallas Lilja och den är jag mycket förtjust i. Nästa bård kallas Noppe. Jag gillar inte namnet, det får mig att tänka på en viss Noppe L som väl också ingår i den konungsliga kretsen. Hua! Hur som helst, allt ska repas upp, för det blev inte bra. Noppe drar åt sticket, man lyfter varannan maska. Det hade varit bättre att börja med den för att få en stadig mösskant. Nu får den också ligga och vila ett tag.

Så jag provar något nytt, stickar in en guldtråd, och herregud så fånigt det blev då. Det ser riktigt billigt ut trots guldet. Hur kunde jag vara så dum. Repa upp igen!