2 januari 2012

En fika kan aldrig vara för länge!


Jag dricker helst kaffe ur stora muggar, men ibland vill man liksom känna hur det känns att dricka ur kopp.  Helst en kopp i tunt porslin.  Och den fann jag på Kupan. Här sitter jag och studerar sjukgymnastiska övningar för collum chirurgicum.
Som liten flicka fick jag ont i magen och sura, äckliga uppstötningar. Mamma tog mig till doktorn och doktorn förmanade henne. Barn ska inte dricka kaffe, sa han bestämt. Nu tror jag inte att det bara var kaffedrickandet som orsakade en magkatarr, men när jag slutade minskade i alla fall de sura uppstötningarna. 

Det bästa jag visste när jag var hos mormor och morfar var att mala kaffet. 
- Mormor, ska vi inte ta oss en kopp kaffe? 
- Får jag mala lite kaffe idag, mormor?
- Nu var det allt en bra stund sedan vi drack kaffe!  
Och mala fick jag. Kaffekvarnen hängde på väggen bredvid den stora järnspisen, en Husqvarna med sirliga luckor för ved och bakugn. Jag nådde inte upp utan fick stå på en pinnstol. 

Bildens webplats
Och så dukades det i kammaren, med små rara koppar på fat. Kaffekannan visslade när kaffet kokade. Idag fylls sådana kannor med blommor.
Bildens webplats
Morfar drack på fat. Han balanserade fatet med vänster hands fingrar och så lät det när han sörplade, med en sockerbit i munnen. Mamma, mormor och jag drack ur kopp. Och jag fick till slut magkatarr. Usch så lång tid det har gått sedan dess, men magen har härdats under tiden. Och nu virkar jag några mormorsrutor!



2 kommentarer:

  1. ååååååå en så'n kaffekvarn fanns i mitt barndomshem...den malde jag också kaffet i! Men jag drack inget kaffe som barn ;-))
    Min morfar drack kaffe preciiiis som din morfar!

    Så fina mormorsrutor du virkar! Går det bra?

    Usch idag har det regnat här mest hela dagen!

    SvaraRadera
  2. Åh vilket mysigt och kärleksfullt inlägg! Även om jag inte dricker kaffe. ;)

    SvaraRadera