63. Att kunna vila i ett kaos

Det är baske mig inte lätt, men jag försöker!

Ju större valparna blir, nu 7 veckor, desto större blir mitt behov av eget utrymme, Mitt behov av eget utrymme växer med deras behov av mer av allting.

Tack alla världens Gudar och Gudinnor för kompostgallret! Utan det skulle det inte gå. Idag har jag fredat soffhörnan, så nu är både köket och soffan MIN, och katternas, och Disas.

 Äta bör man, och idag hade jag med mig lammfärs hem från butiken. Det är gott! Så det blev en gryta av lamm, morötter, lök, paprika, kokosmjölk, timjan och feta-ost och det blev mycket gott och kan varmt rekommenderas.

Jag borde ta itu med mina halvfärdiga eller nästan klara stickprojekt... Men å andra sidan, de springer ju inte från mig.En idé jag burit på i månader börjar så sakteliga övergå i praktiskt arbete. Armeringsjärnet ska få nya kläder.

De virkade dukarna, som jag köpt på Second hand,  ska stärkas, med potatismjöl eller socker, strykas och spännas upp i de tomma rutorna. Jag tror det blir fint, jag gillar kontraster. Jag skulle vilja göra något liknande på uteplatsen, med ett stoooort armeringsjärn.

I Falkenberg är det riktigt skitväder. För en gång skull tycker jag det är skönt, för jag vill bara vara inne och försöka vila i kaoset, försöka vara i fas med valparna, inte minst sova när de sover.