Alltså, visst borde jag veta, allt enligt vår gregorianska kalender. Nyårsafton infaller sju dagar efter julafton, vilken förstaklassare som helst klarar väl av det...
Människor jag mött idag har sagt god fortsättning och jag har förvirrat sagt detsamma, och försökt förstå varför de inte sagt Gott Nytt År en dag som denna. I kiosken förekom jag dock ägarna och önskade dom ett riktigt Gott Nytt År och visst, de tittade lite konstigt på mig, men det är inte särskilt ovanligt...att folk tittar lite konstigt...på mig...
Nåväl, nu är det som det är med det. Det har varit en fin dag om än lite blåsig. Djuren njuter i soffans solstrimmor.
Och jag roar mig med svåra korsord, författaruppläsning och lite stickning.
Att Håkan Nesser är från Närke går inte att missta sig på, hans uttal av vissa vokaler är mycket avslöjande, men det går an. Människa utan hund är första boken om Gunnar Barbarotti. Men inledningen eller introduktionen av familjen Hermansson och deras barn och barnbarn är lång och ingående, fina (om än sorgliga) personporträtt som berör. Innan kriminalinspektör Barbarotti gör entré måste det ju hända något skumt, och det gör det nog snart, stämningen är tät.
Jo, så var det ju där också, som jag inte ska glömma:
GOD FORTSÄTTNING, vetja!
