Tack vare eller på grund av halvtidssjukskrivning har jag mycket EGEN TID och jag förvaltar den väl utan att jag förtar mig, för det ska jag undvika :-) eftersom stresströskeln liksom bara försvann efter tiden då jag kämpade för mitt liv (eller snarare läkarna kämpade).
Jag fick häromdagen höra teorier om att vi utsätts för alldeles för många intryck. Inget nytt i och för sig, men nu hade någon formulerat det hela genom att mena att vi utsätts för mer än dubbelt så många intryck än vad vi generellt klarar av.
![]() |
| Bildkälla |
Men varför inte bara ligga på soffan och filosofera eller ta med sig stickningen på dass?
Bortsett från en irriterande hälsporre har jag tillbringat åtskilliga timmar i naturen. Finns det en bättre RETREAT än att vara därute där ingen talar om vad man ska tycka, tänka och göra. Och det är dessutom alldeles gratis - inte illa!
För den som tycker det verkar trist att vara ute i naturen finns det som sagt många andra (oftast mycket dyra) aktiviteter att ägna sig åt om man vill rensa, städa ut och få ny energi.
Jag tänker, vad tusan håller folk på med i dagens samhälle när egen tid skrivs in i filofaxer och digitala kalendrar.
Jag tänker, jag hänger inte med OCH åååh, vad skönt det är!
När allt jag ser, utan undantag
Är kalendern brevé,
Fylld av ''bör'' och ''ska''
Då är det dags
För själarnas tidsfördriv...
Då tar jag min egen...
Tid
Är kalendern brevé,
Fylld av ''bör'' och ''ska''
Då är det dags
För själarnas tidsfördriv...
Då tar jag min egen...
Tid
(en av verserna i Sonja Aldéns "Egen tid")




