Sjal igen och denna gång med alfahannar

Det här ser verkligen trist ut, men jag

tror att den kan bli riktigt fin när den är klar. 

Garn: Kid Silk och Baby Ull

Jag tittar på ett DOX-program i SVT Play, Hjältekoden. Ett slags underhållande (populär)-vetenskapligt program. Vad är det som gör hjältar till hjältar? Man tittar på våra närmast genetiska släktingar, schimpanserna och bonobo-aporna, de sistnämnda hade jag inte hört talas om tidigare. Finns det en hjältekod?

Bonobo >>

På schimpans-apberget sitter alfahannen och bevakar sitt revir och inkräktare riskerar att dödas. Och jag tänker, på människo-apberget sitter det också alfahannar, testosteron-stinna alfahannar med makt och skramlar med vapen om de blir störda. Det var Gunnar Adler-Karlsson som myntade begreppet testosteronstinna hannar i en DN-artikel för längesedan. 

Bonobo-aporna löser konflikter med kär lek. Men när jag googlar på dessa apor får jag direkt upp en artikel från Expressen med rubriken i fetstil, VÄRLDENS KÅTASTE APOR. Herregud, har rubriksättaren inte fattat någonting eller är det sådana rubriker som säljer lösnummer. Oavsett vilket, så är det lika bedrövligt och jag har inga höga tankar om vare sig rubriksättare eller lösnummerköpare om den intelligenta nivån inte är högre än så.

Bonobo >>

Poängen med bonobo-apornas sätt att leva är ju att de lever i fred med varandra, att de löser konflikter och strider med kär lek istället för att döda varandra, att de lever i matriarkat där honorna (snacka om hjältar)är de som skapar ordning i flocken utan att ”lyfta ett finger” mot sina egna eller andra. Men en sådan rubrik är väl helt ointressant och säljer väl heller inga lösnummer?  Hur det var med den där "hjältekoden" missade jag, men lärde mig en hel del annat.

Spår av Lena Sundström, handlar om hur människor i olika länder förvisas, kidnappas, försvinner i CIA-plan som ser civila ut. De fraktas till professionella tortyrregimers fängelser, framförallt i  Egypten, Jordanien, Syrien, Marocko, Uzbekistan. Med raffinerade tortyrmetoder tvingas bekännelser fram som sedan skickas till USA och CIA som bevis för terroranklagelser. 

En före detta CIA-agent säger: Människor arresteras helt på måfå och ger under brutal tortyr helt värdelös information.

Från det ena till det andra, för man kan ju inte gå omkring och bara vara ledsen och upprörd. Ut i naturen på cykel, med kamera i  fickan och hund travande bredvid, det är grejer det! Det är livskvalitet det, inga CIA-plan, inga testosteronstinna alfahannar.

Falkenberg är en cykelvänlig stad och det gillar jag. I närliggande skogar finns det många fina stigar, det gillar jag också!

Ätran för med sig mycket vatten efter en regnrik vinter och den snö som smält.

Anjo-Banjo, en fredlig typ!

Spår och Spår

Som bokslukare upptäcker man vilken variation det finns; lättsamt, tungt, enkelt, komplext, mindre krävande, mycket krävande. Litteratur som är spännande, intressant, självutlämnande, självupplevd, ren fiktion, dokumentär, med humor, på största allvar, tankeväckande, upplysande och mycket mycket mer.

Få är ändå de böcker som sätter djupa sår i läsaren, tror jag utifrån egen erfarenhet. Vissa böcker sätter spår för att man befinner sig i ett visst stadie i livet relaterat till där och då. Jag har läst om ett par sådana och kunde, när jag läste dem en andra gång, inte riktigt förstå vad det var för särskilt med just dom.

Andra böcker sätter spår som inte är förenliga med en viss tid utan bara gräver sig in under huden och tar en med en kraft man inte rår på. SPÅR av Lena Sundström är en sådan. Mörkrets hjärta av Joseph Conrad (kom ut 1902) är också en sådan. Det båda böckerna har gemensamt (förstås med många andra) är den totala utsattheten och förnedringen av människor som på något sätt inte anses ingå i det vi kallar civilisation.

Mörkrets hjärta beskriver en resa utmed Kongo-floden under belgiska Leopold II välde. Joseph Conrad som själv gjorde resan ville inte tro sina ögon; vad den vite mannen gjorde i det koloniserade Afrika. Det sägs att han aldrig blev sig lik efter den resan. Sven Lindqvist skrev 90 år senare boken Döda varenda djävul, som jag tycker borde användas som lärobok i skolan, och titeln tog han just ur Mörkrets hjärta. 

Lena Sundström skriver om en annan slags kolonialism, den som uppstod efter 11 september 2001. Då USA och CIA tar på sig härskarrollen i jakten på alla med arabiskt, nordafrikanskt utseende, på alla som på minsta sätt kan misstänkliggöras som terrorister och som hålls fängslade under vidriga omständigheter och torteras utan rättegång. Allt strider mot mänskliga rättigheter, men vad gör det? Är du inte med oss är du mot oss - och då jävlar! Och andra länder spelar med, så även Sverige!

Spår sätter spår, djupa spår i mig. Orden blir till meningar, till stycken, sida upp och sida ner, blir till kapitel och jag våndas och jag våndas och jag våndas. Och då sitter jag här med en troskyldig naivitet i min trygga lilla lägenhet, i mitt trygga lilla bostadsområde, i mitt trygga (???) lilla land. Spår kommer alltid att följa mig, resten av livet. Några CD-skivor kvar att ta del av!

                                                                                                                                                                    Inga tjolahopp den här gången!

Skit i Luther - Listen to your heart

Idag har jag sagt ja till mig själv och nej till annat och när jag gjorde det blev det liksom lättare, jag lyfte lite...

Den här tiden på året är min värsta tid, för andra är värsta-tiden en helt annan, kanske på hösten som jag gillar mest eller till och med en sommarmånad. Det där rår man inte över, det är inre betingelser som styr. 

Bildkälla

De där transmittorsubstanserna och synapserna och allt vad det nu heter gör vad de vill med oss när de trögar; ger oss värk, illamående, oro, tungsinthet, nedstämdhet, otrivsel och i värsta fall svår ångest. Jag är nog inte riktigt där, men den där förbaskade tröttheten som inte går att sova bort, den där tröttheten som gör att man måste välja bort för att prioritera sig själv den är på ingång. Så idag är jag hemma och bloggar trygg mellan mina väggar och det känns bra, jag gjorde rätt. Skit i Luthers stränghet, listen to your heart!

När jag stickade min första sjal blev jag förskräckt över snibbarnas längd, men nu är jag glad över att de blev som de blev. 

Snibbarna gör sjalen roligare, tuffare och jag använder den flitigt. Den andra sjalen blev så liten och fjuttig. Så ett tips, satsa på snibbarna och du får något mer än en sjal, en SJAL med stuk!
 
Nu har jag börjat lyssna på en ljudbok som gör mig alldeles förfärad,  men jag ska igenom den för att den är viktig. Lena Sundström har skrivit en slags dramadokumentär om de två egyptier som förvisades från Sverige till det land de flytt ifrån med hjälp av CIA. Alltså Sverige tar som land hjälp av CIA!

Detta hände 2001 i samma veva som jag låg på Sahlgrenska för en stamcellstrans-plantation och jag var inte i skick att följa händelsen. Nu gör jag det och det är en förfärlig historia, en grym historia och jag skäms, fan i mig vad jag skäms å Sveriges vägnar.  Spår är inte fiktion, Spår är dokumentär. Hur i helsicke kan sådant ske, här!

Vänner