Det är mycket nu...

...och egentligen borde jag inte ödsla tid på att blogga, men vad tusan...

Jag har tillbringat en härlig helg med Pysselfarmor. Vi har målat och pratat, ätit, ÄTIT GOTT och pratat, målat mera och pratat och målat. Det kändes som vi inte hann med hälften, men jag har lärt mig massor och fått mycket inspiration.

Vi hann i alla fall med en tur till stranden. Min gäst vänder ryggen till havet, hon har hittat något som måste förevigas i kameran. 

Om några dagar ska jag hänga mina bilder på ett slags hantverkscafé och jag måste låta den där inspirationen liksom hålla sig i skinnet tills jag får tid att kasta mig över det jag lärt mig i helgen, det som är i en annan slags genre än mina kattbilder.

Tack Pysselfarmor, för att du tipsade mig om inplastade bilder. 

Och sedan är det det där med deklarationen som ju numera liksom sköter sig själv, men lik förbannat hänger över en som ett ok!

Och sedan är det ju det där med lilla trädgården, nu växer det så det knakar därute. De grästuvor som klarat sig undan min grävling behöver klippas. 

Och sedan är det där med regionrevisionen som man liksom lever med dag som natt, på något vis, på något himla underligt vis!

Och sedan är det ju det där med djuren, de ska också tas om hand. I helgen när jag inte ägnade dom särskilt mycket omsorg, bara det nödvändiga eftersom jag hade en gäst i huset, bar dom sig åt som barnungar som vill ha uppmärksamhet. 

Så kan det bli när man är van att ha matte för sig själv hela tiden!

Och sedan - nej, nu får det banne mig vara nog!