BLOGGA MERA
ÄLSKA MERA
En gång för längesedan, i ett förhållande som var dött, doomed, började det dyka upp små klisterlappar lite överallt. Plötsligt satt det en på kylskåpet i lagom ögonhöjd. Och se där ännu en, nu på telefonluren. Sanna mina ord, även en på badrumsspegeln.
Som om lust vore något man framtvingar när olusten växer som mossa och kväver gräsmattan!
DOOMED!
___________________________________
___________________________________
P O Enquist kan konsten att skriva om kärlek och att skriva så prosan stundom blir poetisk. Jag ryser av välbehag!
I Boken om Blanche och Marie skriver Enquist om hängivelse och kärlek i radiumets fluorescerande ljus. Om död, konst, kärlek i 1900-talets begynnelse. Om avklippta armar och ben och om kärlek - när prosan blir till poesi, när kärleken övervinner allt. När kärleken är så mycket mera än att "älska mera"!
Vanligtvis brukar P O Enquist själv läsa in sina böcker, vilket jag uppskattar stort. Men denna gången är det Anita Björk som läser och hon gör det med bravur. Och så med ens blir jag sorgsen, får vi läsa något mer av P O Enquist, mannen som i september fyllde 80 år. Eller kommer Liknelseboken att bli hans sista verk...
Nåväl, på stickorna då. Strumpor, fuskkragar med mera till människor som flyr varmare länder för att finna trygghet längre norrut.
Härligt att du är tillbaka!! Saknat dina underfundiga inlägg...
SvaraRaderaKram
Kult att du tycker så, jag tycker nog att jag är rätt tjatig!
RaderaHoppas du får lusten tillbaka till att synas här i "vida världen" så man får prata med dig litet, men det är ju inget som går att framtvinga. Värmande saker är välkommet för de som flytt. De är ju inte förberedda för detta lands kyla.
SvaraRaderaWWW är lite beroendeframkallande!
RaderaI mitt närområde ska Bert Karlsson driva asylboende.
:-/
Tack. Och jag var inte ensam om att sakna.
SvaraRaderaDet känns inte så dumt att vara saknad!
SvaraRadera:-)
Härligt att höra ifrån dig! :)
SvaraRaderaOch tack för din fina kommentar! <3
jag gillade inte Blanche och Marie, minns jag. det är nog dags att läsa om. jag brukar för det mesta gilla allt PO Enquist skriver
SvaraRaderaNär jag läste den som pappersbok fungerade den inte för mig heller, jag fick lägga den ifrån mig. Nu, som ljudbok, vill jag inte skiljas från den. Jag har bara några få spår kvar och det känns vemodigt.
RaderaDet är mycket som jag känner igen i boken, Meisner och Magnetisörens femte vinter, Axel Munthe och Boken om San Michele. En stor del av boken utspelar sig på Salpêtrière, där man försöker finna ut kvinnans innersta väsen. Man baxnar!
Raderaoch opera ska det bli av Blanche och Marie
SvaraRaderaDet låter verkligen spännande!
Radera