27 december 2013

Tankar för dagen!

Jag läste en intressant artikel häromdagen, den föll mig i smaken, igenkänningsfaktorn var påtaglig. Den ställde momentana och därmed också förgängliga upplevelser mot mer varaktiga värden som inte försvinner när den där upplevelsen är över, slut, finito. Vad ska man göra när man gått på eggen mellan liv och död några gånger för att få det där adrenalinpåslaget, vad finns då kvar om det är påslaget som är själva kicken?
Jag gillade artikeln eftersom jag gärna sjunger långsamhetens lov och den är dessutom alldeles gratis, inga upplevelseentreprenörers idérikedom går upp mot några timmar i skog och mark eller vid havet med jycke, ryggsäck och ett öppet sinne. 


Eller varför inte ett vackert musikstycke som man bara låter sig uppfyllas av så det känns gott i hela kroppen och själen låter sig vederkvickas på ett i det närmaste mirakulöst sätt. 
En brand tog alla mina böcker, böcker som jag än idag känner stor saknad över.Jag sörjer inte alla böckerna, men flera av dom som jag blev lycklig över att bara se ryggen av för jag visste dess innehåll. De hade ett bestående värde och de gick ju att läsa om! 
Jag tycker om sådant som har ett bestående värde, inte för att de ska vara en slags garanti om man behöver gå till pantbanken, utan för att de betyder något rent personligen. Och kanske är det därför jag är så hemkär; jag finns, jag rör mig, jag är i en värld som jag själv skapat och ingen annan pådyvlat mig med ”mördande reklam”.  Ja, det var väl det artikeln gick ut på eller i alla fall så tolkade jag det så. Jag tycker om mina väggar, där hänger saker som jag tycker är vackra och de är vackra varje dag, ibland går jag bara förbi,  ibland stannar jag en stund och njuter av det jag ser. Kanske har det med åldern att göra, ju äldre man blir ju färre kickar behöver man, ”varats olidliga lätthet” kräver inga äventyrliga extravaganser. 
Jag känner mig fri! Andra skulle kanske känna sig bakbundna och inlåsta: ju mindre man har ju lättare är det att dra, ja det är det som är själva kvintessensen av begreppet frihet. Och det så klart, det är naturligtvis mindre problematiskt att känna sig fri och knappt äga något än att känna sig fri bland tusen pryttlar som är ens egna. Men vem tusan har sagt att livet ska vara enkelt och oproblematiskt!!!
De här två filurerna funderar inte så mycket, lite käk, lite kli bakom örat och en skön soffa räcker långt!

4 kommentarer:

  1. När jag känner att livet rusar för fort (föredrar också långsamhetenslov) då tittar jag på garnmumsaren och hur nöjd han verkar vara med att "bara vara" och känner hur tacksam jag är. Tacksam för att jag finner glädje i det lilla, tacksam för livlig fantasi och kreativa drag. Tacksam för att få vara matte för ett tag...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller helt och hållet med dig!
      Kram
      Eva

      Radera
  2. Nej tack inga bungyjump för mig! Räcker så bra med skog, mark,fjäll och myr...ja, även sjö och hav...dvs tystnaden i naturen tycker jag bäst om. Då kan man undra hur jag kan bo i STockholm, men jag bor ju en bra bit utanför sta'n och har nära till naturen. Det är förstås inte lika tyst här som i norr, så därför trivs jag bäst där på gården. Men ännu har jag några år kvar innan "riktiga" friheten kommer och jag slipper slava iväg till jobbet ;-)
    Ha ett gott slut och Gott Nytt År när det anländer. Kanske kommer det post till dig i morgen ;-)

    SvaraRadera
  3. Vackra tankar!
    Jag hoppas att du hörde "Vinter i P1" med Tomas Sjödin idag. En mycket klok man han också (liksom Owe wickström tänker jag).
    Jag har ett citat av Tomas som jag tänker ofta på: Att ha TILLFÄLLEN att passa jämfört med TID att passa.
    Han berättade i just ett "Tankar för dagen" för flera år sedan att han blivit tillfrågad om platsen mitt emot på ett fik var ledig av en äldre man spm så började prata. T tänkte att han eg. inte hade tid, han skulle till ett möte, men han blev sittande. Resonerade som så att han kunde väl komma 10 min sent då. Och det blev ett väldigt gott litet samtal! Helt klart ett tillfälle att passa :)

    SvaraRadera