Philip

Hushållsassistenten Philip står där och liksom kallar på mig. Kom nu så jobbar vi!

Jag använde mig av förra inläggets recept på frukostmuffins, men bytte ut mjölken mot turkisk yoghurt och tog enbart fullkornsmjöl. Hur skulle det bli?

Gott och saftigt, ett strå vassare än originalet, om jag får säga det själv.

Kroppsmåtten (alla utom smalbenen och fötterna)  har ökat väsentligt det senaste året. I några månader har jag tryckt i mig riskakor med keso i hopp om att måtten skulle minska. Icke sa Nicke! Så nu kan jag lika gärna byta ut frigoliten mot frukostmuffins med smör och ost.

Så fort jag går ut i köket kommer det två fyrbeningar sättandes i hög fart. Det kan ju vankas något gott om de skriker tillräckligt länge.  

Och när de gapar i högan sky kommer förstås Disa och vill också ha. Så är lilla köket fullt med förväntansfulla små ljuvliga varelser!

Midjemåttet passar inte längre mina kjolar. Inte ens om jag tar det djupaste andetaget och drar in magen allt jag förmår. Men om jag kapar kjolen någonstans en bra bit nedanför linningen och fixar till en överdel kanske kjolen kommer till lite nytta.

Tänk om det fungerar! Då kan även de andra kjolarna som krympt komma till användning.

Nu hör jag Philip tjoa i köket, det låter som patéeeee.... Jag tycker han kan ta det lite lugnt, men har man suttit inne sedan början på 80-talet vill man bara så mycket när man väl kommer ut.