Hemma bäst

Borta bra, men...

Dessa långa korridorer, ett jädrans traskande. Jag jobbade på sjukhuset i Varberg 1973-1975, så jag vet för korridorerna har inte krympt. Man brukar säga att en bild säger mer än tusen ord, men det vete tusingen.

Jag fick i alla fall ihop en mudd med tumme i dubbelt alpackgarn. Den tillåter ingen närmare sakgranskning för det är morfinplåster och annat smärtstillande i den, men mjuk och go och varm är den så det förslår. Modell: Pysselfarmors muddar med falska flätor.

Katterna har blivit väl omhändertagna av Allra Bästa Grannen Lotta, och ena sonen!

Så nu är man hemma igen, det är sig i stort sett likt :-) det är bara jag som är lite "uppiffad"!

TJO!