82. Skatorna är lite som oss människor, de finns lite varstans

Skatorna är som oss människor, de finns lite varstans. Om vi vore mer sällsynta skulle vi vara exotiska!

Bildens webbplats

Minst två nya skatbon har det byggts i environgerna. Det ena är välbyggt, det andra håller knappt ihop. Boet nedan finns tyvärr inte här.

Bildens webbplats

I det förra är det säkert ett gammalt strävsamt par med erfarenhet. I det senare häckar ungdomarna som bildat par och kanske tänker att ”det ordnar sig alltid”.  Det händer inte sällan att den yngre generationen får börja om från början för att ris är ris och det krävs en viss teknik för att få det att hålla ihop. Det vet väl vem som helst som försökt sig på att bygga en koja, att den ska hålla för regn och blåst också, och att det inte alltid är så lätt. 

Om några veckor sätter oljudet igång, SKRÄNET. För två skatbon är inte allt, vi har minst det femdubbla här omkring, och när alla äggen kläckts då är kakafonin som störst. Tänk att så ynkliga små varelser kan låta så! Allra helst om de trillar ur boet. För att inte tala om när Fidde Katt kommer smygande, då är det föräldrarna som gapar i högan sky.  

 – Kom inte hit, ditt fula stycke, för då hackar vi ögonen ur dig. 

Mitt lilla kåseri om bon fortsätter...