Tidig söndagsmorgon och Mika och jag är nästan alldeles ensamma på stranden. Nästan är en käck joggare. Ute i vattnet ligger en grå svan och guppar. När vi närmar oss den vänder den nonchalant upp rumpan och sticker långhalsen ner i vattnet – tji fick ni!
Jag kan inte minnas att jag sett någon grå svan förut och googlar och finner att det är en recessiv genetisk mutation, vilket förmodligen betyder att när två sådana parar sig övergår det recessiva till att bli dominant. Om man nu kan uttrycka det så! Eller förresten, så enkelt är det nog inte. Frågan är om två bländande vita svanar som båda bär på anlagen kan få till det! Och hur var det nu med Drosophilan och genetiken?
Och så kan man fråga sig vad det är för likheter mellan en man som Charles Bukowski och en bananfluga? Svaret hittar du här >>>
Och så kan man ju fråga sig varför jag läste Charles Bukowski som ung när det fanns så mycket bra litteratur att välja på. Och Henry Millers gubbpornografiska bok "Stilla dagar i Clichy". Inte undra på att jag blev feminist med ett egenvärde som människa, där livet är så mycket mer.
Jag gör som den grå svanen, vänder storrumpan till, tar i så jag nästan spricker så alla snuskgubbar far upp i luften av vinddraget, passerar yttre stratosfären för att aldrig mer återvända.
MILDA MATILDA VILKET INLÄGG!
Lite kompensation för mina utgjutelser:
Och lite lustfyllt :-)
TJO!