9 november 2012

Hemma bäst

Borta bra, men...
Dessa långa korridorer, ett jädrans traskande. Jag jobbade på sjukhuset i Varberg 1973-1975, så jag vet för korridorerna har inte krympt. Man brukar säga att en bild säger mer än tusen ord, men det vete tusingen.
Jag fick i alla fall ihop en mudd med tumme i dubbelt alpackgarn. Den tillåter ingen närmare sakgranskning för det är morfinplåster och annat smärtstillande i den, men mjuk och go och varm är den så det förslår. Modell: Pysselfarmors muddar med falska flätor.

Katterna har blivit väl omhändertagna av Allra Bästa Grannen Lotta, och ena sonen!
Så nu är man hemma igen, det är sig i stort sett likt :-) det är bara jag som är lite "uppiffad"!

TJO!

2 kommentarer:

  1. men oooooooo välkommen hem! Jag är jätteglad att allt har gått bra och snart dansar du chacha och cancan!! :-))

    Kissemjauarna blev säkert lyckliga att få komma hem - matte är ju bäst!

    Hoppsan det var en annorlunda "place" den mudden blivit fotograferad på! Så bra att mitt mönster verkar vara schysst och inte som Mitt Romney haha ha!
    Mången kram/Gun

    SvaraRadera