 |
| Bild |
15 juli 2012
En pergola och ett smycke
Jag vet inte om jag verkligen minns eller bara minns minnet av Kappfabriken i Kisa. Oavsett vilket så hade den förmodligen sin storhetstid på 50-talet.
När kappfabriken las ner var det någon som tog hand om alla dess knappar, kappknappar. Nu har någon, som jag tror är en ättling till kappfabrikanten börjat återvinna knapparna, och igår fick jag ett halssmycke av Syster & Co från just Kisa.
Vid första anblicken är det inte knappar man tänker på, men vänder och vrider man ser man dess ursprung. Och det blir liksom extra roligt eftersom det då bär en historia.
Tanken på en pergola håller på att ta form i något mer konkret. Vildvinet behöver något att slingra sig fram på.
Men det får inte bli för stabbigt, jag vill inte ha ett Akropolis i min lilla trädgård. Någon jädra måtta får det ju vara, men å andra sidan ska den inte slås i spillror när höst- och vinterstormarna vräker på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nej man ser verkligen inte att ditt fina smycke är av skapat utifrån en knapp. Väldigt fint - du har en snäll syster&Co ;-))
SvaraRaderaDen där pergolan kan också tas som att den finns i Kina eller annat asiatiskt land...
Tack för komplimangen för bilden för temat Rörelse. Den där bagarstugan vi är i och bakar hyr vi av en bygdeförening för en "spottstyver". Vi hyrde den hela onsdagen och bakade tunnbröd några timmar och sedan gjorde yngste sonen pizza. Han kan snurra degen som en "äkta" pizzabagare ;-))
Det tar ju litet tid att värma upp en sådan stor ugn
Det fanns bagarstuga på gården som jag äger tillsammans med mina sju syskon, men den är riven sedan länge.