När man minst anar det kan man få ett ryck. Koftan växer trots att det bara är slätstickning med inslag av ränder. Men det går faktiskt riktigt bra att sticka enformigt när man lyssnar på talbok.
Catharina Ingelman Sundberg är ett nytt namn för mig. Jag har varken råkat på henne eller hört om henne, så det var en helt ny bekantskap jag gjorde genom att lyssna på Kampen mot bränningarna.
Romanen bygger på en verklig händelse och större delen av romanen har också hänt. Detta kan författaren lova eftersom hon läst skeppsrullor och annat från Ostindiefararen Zeewijk som förliste utanför Australiens västkust år 1727.
Det blev en strapatsfylld resa eftersom kaptenen/befälhavaren ombord ville bärga ett skepp innan de anlöpte hamnen i Batavia på Java. I besättningen ingick tre svenskar, Henrik, Sverus och Sven.
Författarinnan, som är marinarkeolog, har själv utforskat resterna av det som idag finns kvar av Zeewijk. Medan jag lyssnade till talboken med uppläsaren Torsten Wahlund följde jag rutten från Middelburg i Holland till Ostindien via Google Earth. Jag studerade också bilder av Ostindiefarare för att få en mer omfattande känsla av talboken. Jag är ingen sjöman och många begrepp var helt främmande, men det gjorde ingenting: kampen på havet, spänningen, intrigerna, oförutsedda händelser med mera höll öronen öppna från början till slutet.
Randiga koftan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar