Hinsehäxan – april, april...

Till de som inte följt TV-serien rekommenderar jag varmt att se den - om eller snarare när den repriseras. Hinsehäxan bygger på Lillemor Östlins berättelse om sitt liv som finns som bok. 

Lillemor Östlin (Vera Vitali) Foto: SVT

Till grund för det mesta som produceras som film eller dokumentär ligger ett manus. Någon skriver ett manus kort och gott. Och någon annan skriver ett manus utifrån en berättelse, fiktiv eller sann. Att skriva ett manus utifrån något som verkligen hänt och ur en betraktares ögon kan vara klurigt. Antingen förhåller man sig strikt till ”det som hänt” eller så tar man sig friheten att brodera ut, skruva åt, lägga till eller dra ifrån. Allt för att produkten ska få positiv kritik och dra stor publik. Dokumentärfilmer är väl det bästa exemplet. Som producent och regissör går det inte att vara objektiv, ens egna känslor och tankar sätter sina spår. De kan vara så väl gjorda att man inte vill tro annat än att allt är sant.

Det fanns en tid då jag trodde på allt som stod i tabloidpressen var sant. Blotta tanken att någon försökte lura mig var kränkande. Nu vet jag förstås bättre! Men det verkar finnas många därute som lever med just den villfarelsen eftersom tabloidpressen som numera är morgontidningar går åt som smör i gassande sol. Numera har jag ett kritiskt öga till det mesta. Så även till TV-serien Hinsehäxan som jag tycker är skickligt gjord, välregisserad och välspelad. Men jag kommer inte ifrån den där känslan av att någon ändå försöker lura mig. Är det Hinsehäxan själv? Knappast. Eller är det manusskrivarna eller är det regissören, det är frågan! Jag kan inte komma från tanken att det är en slags försköning av en betydligt tuffare verklighet.

Lennart Geijer (Göran Ragnerstam) Foto: SVT

Göran Ragnerstam som Lennart Geijer? Ja! Hans tolkning av en av landets justitieministrar verkar bra. Man var ju själv i tjugoårsåldern på den tiden och minns mannen såväl i rutan som statsråd men också på löpsedlarna i samband med den så kallade Bordellhärvan. 

Igår visade utetermometern drygt 13 grader. Nypotatis har skördats i Halland. Men mina julrosor vill nog ha lite kyla. Knopparna är feta och sprickfärdiga.

Grov linnetablett 5 kr, på med lite spets och ett loppishjärta och så lite broderi på det. Öppen kedjesöm blir sångfågelsträck.

 

Jag skriver och hantverkar som varje dag vore den sista. Man kan ju aldrig veta! Och något ska man ju lämna efter sig. TJO!

(och typsnitt och storlek på text verkar leva sitt egna lilla liv på blogspot)