Bränna fettceller i takt med stickningen och egna bijouterier

Tänk om man kunde bränna fettceller i takt med stickandet eller bloggandet, jag menar det är ju en jädrans fart på fingrarna. Någon sa att det finns ett slags konstant mellangärdesmått som inte bör överstigas för då blir trycket på hjärta och lungor för stort och det är ju inte bra. Och det verkar ju dessutom rimligt. Spensliga karlar med stora ölmagar har man ju sett några stycken av och förstått att de lever farligt med sitt omfång som förstås också belastar blodomlopp och dess syresättning. Jag menar, det räcker med att vara stor om magen för att det ska vara farligt för hälsan. 

bildens webb-plats

Så det var med stor vånda jag tog fram måttbandet och lovade mig själv att inte dra in och lura mig själv. Var det 80 cm som var en övre gräns? I såna fall ligger jag på plus med god marginal. Näe, det kan väl ändå inte stämma. Måste ta reda på vad jag ska ligga på innan jag överväger att sluta äta semlor.  

Mulliga tanter kan väl vara rart, men om jag måste välja är jag hellre en mager skata - om nu det är alternativen. Men då är det ju bara morötter som gäller och inget annat - VE OCH FASA!

Berit Hård (kåta Berit) är stor och mullig och klär sig i ormskinn för att framhäva överflödet. Det finns ju män som föredrar valkar framför benrangel.  BLUFFEN av Unni Drougge som jag lyssnar på som talbok innehåller 13 CD-skivor och nu har jag bara en kvar. Det har tagit sin tid för språket är svulstigt och innehållet så skruvat att man liksom måste hämta luft mellan skivorna. 

Att hon i fetstil måste deklarera att personer, platser och händelser endast är inkluderade för att skapa realism i historien förstår jag mer än väl. Men frågan är om hon inte är lite ”djävulsk” även där.  Bland romanfigurerna förutom Berit Hård, reporter, finns även Leif GW Persson, Jan Guillou, Unni Drougge själv, Dragan i Droskan, Lucifer Pytonorm och några till.

I min kortvariga karriär som nyhetsreporter på TV 4 hann jag med att intervjua Leif GW Persson i något sammanhang. Unni Drougges sätt att i alla fall till viss del beskriva honom känner jag igen, utan att för den skull tala om i vad (fniss) – men tänk nu inte svulstigt, för jag är ingen Berit Hård. 

Lotta, bästa granne och kompis, drog ut mig på en second hand-repa igår. Jag kom hem med två böcker och garn på vävkoner som jag tror kan brodera med.

10 riksdaler

10 riksdaler

Mycket för pengarna!

I somras köpte jag några spännen på Loppis. Spännen som en gång i tiden suttit på skärp. Jag har gått och kikat på dom ett tag och funderar på vad jag ska göra med dom. Och så fick jag en idé!

Lineagarn från Ullcentrum 

Lätt som en plätt! Lägg upp ca 10 maskor på strumpstickor modell tunnare och sticka slätstickning så lång du vill ha den, den korvar till sig vartefter.