Fyra nyanser av brunt, en lök och en bok

Löken skjuter i höjden och inte för att jag vattnat för mycket. Nej, det måste vara livskraften i den som gör att den bara vill opp. Opp Amaryllis!

Opp måste man, tidigt på morgonen om det lilla bordet i december ska bli verklighet. Man borde förstås ha en bättre framförhållning...

Sticka med jättestickor är inte min grej. Ändå frestas jag när jag får ett vackert garn i min hand. Äntligen färdig, och jag experimenterar lite till och provar... Höstlöven har legat till sig i tegelstenen Den Nordiska Floran. Men de är så sköra, så sköra. Ringen som jag trampat sönder kanske kan bli grädden på moset...

Tips! Jag klippte faktiskt sönder ett effektgarn och nystade upp så jag fick flera så nystan med samma slags garn i. Då kan jag själv bestämma när jag vill byta garn. Lite joxigt var det, men det var värt mödan.

Jo Nesbø är mannen bakom Harry Hole-böckerna. De är bra, jag har läst alla och nu är han inne på sin nionde bok om den norske polismannen.  Men han har också skrivit Huvudjägarna och jag säger bara, vilken jäkla historia.  Vilken sanslöst galen historia! Författaren imponerar. Men filmatiseringen av 

Huvudjägarna verkar ha sågats av kritikerna. Och jag tänker hur ska man kunna göra en bok med så många bottnar/perspektiv rättvisa i en film utan att det blir patetiskt och amerikansk action när den är som sämst.