Sensommar, broderi och tid!

Stanna tiden, så jag hänger med!  

Slavarna som bar tungt åt den vite mannen  i det mörkaste Afrika bara satte sig. Det hjälpte inte hur mycket piskorna slog sönder deras ryggar. Till slut frågade den vite mannen varför de inte reste sig. De svarade att de måste invänta sina själar.

Det var väldigt länge sedan jag läste den bok som innehöll dessa kloka ord som den vite så kallade civiliserade mannen inte kunde förstå. Men idag förstår de flesta även om vi inte agerar som vi förstod. Alltför många undviker att känna efter, vägrar sätta sig. Vi presterar och presterar och presterar!

När det är som bäst vill jag stanna tiden och njuta lite längre, liksom vila i det goda. Sensommaren och en bit in på hösten är den tid då jag trivs allra bäst. Därför är det alldeles särskilt sorgligt att bilen inte vill starta, för det är ju nu man ska vara ute i naturen, i skogen, vid sjöarna och på ängarna där inga andra människor är. Och för det behöver man ta sig utanför stadsgränsen. 

Men idag bär det av några mil österut där regionrevisorerna ska träffa Hyltenämnden. Hundarna får inte följa med, men jag kan i alla fall titta ut genom bilfönstret hela vägen till Torup, och det är mest bara natur. Alltid något!


Igår fick jag ett infall, inspirerad av alla härliga bloggare som handarbetar. Köpte en stuvbit och lite garn och satte igång. Jag tror kan bli fint - om det blir färdigt! NÄR DET BLIR FÄRDIGT!